Vaket ------> Över

Så haver jag då vakat några nätter igen. Inte för att jag njuter av det utan mera för att få "stålar i lomman". Missförstå mig inte.
Jag trivs med mitt arbete, det är bara 03.45 på natten som jag vankar omkring och funderar över varför jag inte valde någon annan inriktning i livet. 08.01. är alla dessa tankar borta.

Jag kan ju berätta att jag alltid vaknar sådär "cirkus" runt tolv, under min sovstund på dagen. Då stiger jag upp och äter något bara för att få lite paltkoma och somna om igen.
Medan jag äter så läser jag Ålandstidningen.
Eftersom Ålandstidningen befinner sig i en låda vid landsvägen och inte bredvid min kaffekopp bara sådär, så måste den hämtas in.
Trött är man!
Vägrar gör man!
Jag orkar bara inte klä på mig!
Varför det? Jag skall ju just i säng igen!

Således travar jag sommartid, iväg i bara nattlinnet, (lite lagom urtvättat så där) inte sällan med makens tofflor stl.44 på fötterna.
Vintertid utbytes dessa tofflor till lämpliga stövlar, dvs. de som står närmast.
En jacka kan nu även komma med i bilden.
Oftast drar jag väl på mig en morgonrock och med halvslutna trötta ögon försöker jag se i båda riktningar av vägen om det finns annalkande folk. Jag har fortfarande lite anständighet kvar brukar jag tänka.
Jag försööker ju faktiskt undvika att någon ser mig.
Man kan undra om grannarna sitter i sina fönster vid tolvsnåret och kollar läget.
- Nu kommer hon! HERRE GUD! Idag är det värre än vanligt!

Jag slog väl någon sorts rekord förra veckan när jag färgade håret och när jag satt med kletet i huvudet och en handduk om axlarna och kom på att: Nu har jag fritid, nu skulle man kunna... läsa Ålandstidningen... som ju är i lådan.
Så det blev att trava iväg ut på landsvägen fast jag såg ut som om jag doppat huvudet i en koskit.
Det kändes helt rätt att de trevliga pensionärerna som bor i området, redan hämtat posten.
Jag tror inte att jag fixat att småprata den gången.

Annars måste jag säga att jag blev nöjd med färgen. Guldbrunt skulle det bli... och blev.

I väntan på lågtrycket...

Det började för några veckor sedan med att han hela tiden skulle höra väderleksrapporten.
I samma veva slutade han också raka sig.
För några dagar sedan såg jag två älgar i byn.
Två kattor stryker titt och tätt över gården och just nu... i denna stund...
sitter det två kråkor och skränar i granen bakom huset.
En hare såg jag också, men det var nog mer än en månad sedan...
men jag är rätt övertygad om att jag kommer att se den igen och då har den sällskap.
För att inte tala om rådjuren som skuttar omkring. Det går inte att hålla reda på dem, jag menar om de kommer i par eller så.
Nu börjar det kännas lite oroligt!

Har ni hört något om att det skall komma mycket regn?

Les Misérables.

Då har man varit till Åbo Svenska Teater och sett och lyssnat till den välkända musikalen
Les Misérables. För den som inte känner till detta fenomen till musikal som grundar sig på romanen med samma namn, skriven av den franska 1800-tals författaren Viktor Hugo, kommer här en snabb beskrivning.
V.H. var en nästan genialisk student som redan som ung förälskade sig i en fattig grannflicka som ogillades av hans familj. Det blev ändå äktenskap och de levde under långa perioder i fattigdom. Napolens maktövertagande tvingade honom i landsflykt till Bryssel. 1870 fick han flytta tillbaka till Paris och var då en välbärgad man pga. hans succéböcker. Trots hans önskan om en enkel begravning följde tre miljoner människor begravningskortegen.
Om musikalen:
Trots spänningen i handlingen runt om, finns en kärna av en berättelse om en människa i förvandling.
Huvudpersonen Jean Valjean går från armod och obetänkt kriminalitet till godhet och ädelhet. Detta händer under franska revolutionen och unga kvinnor och män och även barn dör ärorikt på scen under stor sorg.
Lägg på valthorn och stråkar till höga sopraner med vibrato och snyftande tenorer... ja, det kan bara sluta  på ett sätt. En hel teatersalong med dess innehåll på åhörare förenas i ett kollektivt snyftande. Flickan bredvid mig gråter så hon hulkar när Valjean, gestaltad av Alexander Lycke sjunger en bön och välsignelse över de unga som han tagit under sina vingar. Lycke hade den ljusaste tenor jag hört... som kvinna påverkar det mig att höra på män som sjunger på det sättet, avskalat, utan mörk bröströstnyans.
Vår egen Thérése Karlsson gjorde som vanligt ett bra och säkert jobb i rollen som Fantine. Intet öga var torrt när hon framförde "kom till mig" som den döende Fantine där hon oroar sig över sin dotter Cosette.
Har ni ett starkt hjärta så är det väl då bara att fara iväg till Åbo och uppleva det hela.

Dessutom har jag varit borta från hemmet några dagar.
Jag vet!
Det är helt sjukt!

Strålande.

Till sin förskräckelse såg hotellgästen att rumskamraten "från hell"

...strålades ner framför hennes ögon.

Jag ser ljuset i tunneln!

Jag börjar med:

                             THE END!
  
Bara för att jag varit så duktig så belönar jag mig själv med detta!!!

 

 

Staylade.

Denna morgon fick familjen använda hela sin fantasi för att hitta kläder att ta på sig när de skulle till läroverk och ämbeten. Jag måste säga att jag var riktigt imponerad. Jag borde ha tagit foto av dotra som använde sig av ett fyndigt lager på lager system som gjorde att hon såg ut som om hon klivit ur ett hippt modemagasin. Hur karlarna gjorde vet jag inte exakt, men jag antar att de vände kalsongerna aviga (möjligen bak och fram).
Slutsatsen av detta drar ni kära läsare av denna hemvirkade blogg, att det är dags att tvätta kläder.
Av olika orsaker, som typ torpbesök, vak, lathet kanske, så har denna vanligen min uppgift eftersatts å det grövsta. Jag vill informera om att jag har en korg till som är minst lika full.
Såååå....
Tvättmaskin? Check!
Tvättpulver? Check!
Rinnande vatten? Check!
Torrväder?

Check!

Kryddland på torpet.

Semesterns projekt kommer här:
Bakom stugan så fanns en sophög. Ni vet en sådan där sophög som fanns innan kommunala soptippar och senare Mise och Klara  kom. Där finns det mesta, porslin, plåt, spik tunnband,  tegel, batterier, skor, (översta lagret ,plaster) och MÄNGDER med glas som jag noggrant pillat bort ur jorden.
Sophögar betyder fet jord och fet jord betyder nässlor och nässlor betyder jobb. Således grävde jag svärande upp alla nässelrötter också.
Därefter blev det roligare!
Plantering!
...och sedan var semestern slut.
Två månader senare kom jag tillbaka.
Det myckna regnandet hade varit ett krutpaket under kryddrötterna.
Jag lagade en halv meter kryddsmör på direkten i ren eufori!
Jäklar anåda!

Citronmeliss, Oregano, Basilika. Malört (som växte vild bakom stugan) Rosmarin, Storbladig persilja. Jag passade också på att peta ner lite vitlök... på försök.