Gissa bajset!

Idag är det kvinnodagen och jag har inför denna dag planerat att skriva ett seriöst inlägg om kvinnan och hennes situation i vårt samhälle och runt om i välden.
För att ha riktigt kött på benen har jag läst flera intressanta artiklar (en riktigt lång och stabbig utläggning strax innan jag somnade).
Men...
när jag vid morgonkaffet öppnade "fönstret mot världen"...
så var det det som FB och en hel hög med bloggare ansåg att var intressant idag.
Det fanns inte så mycket mer att tillägga då, kändes det som, det mesta var sagt troligtvis.

Så i år kommer jag inte att få Pulitzerpriset för mina uttömmande och intressanta blogginlägg...heller!
Apropå uttömmande...

Jag och maken har i flera dagar!!! (ja fatta!?! det kan väl vara viktigare saker man dryftar) varit i delo angående en skithög på vår trappa.
Vem är gärnings-hen?
När hade det skett?
Är det kanske en spya?
Vem skall avlägsna saken?
...och vid vilken tidpunkt skall det ske, med tanke på ljus, kontra temperaturens förmåga att göra saker och ting mera hållbart.
Jag anmälde mig frivilligt att avlägsna produkten igår kväll när det var flera grader kallt.
"Neeeej gör det i morgon när det är ljust"
"Men då är det ju varmt!"
"Neeeejdå, de har lovat minusgrader hela dagen."
"Men solen ligger ju på..."
Bla bla bla bla..... att vi orkar tjafsa så (i all vänlighet förstås, men snack forslar inte bajs fysiskt) om en skithög av okänt ursprung.

Nu blev det så att jag naturligtvis glömde att städa bort högen innan solen nådde trappan.
Ni förstår väl hur konsistensen är...
men nu har jag synat den på nära håll...
Högen är full av fågelfjädrar.
Det utesluter ko.
 Gissa bajset
Efter att jag publicerat denna text som var meningen att bli så seriös, så skall jag genast gå ut och åtgärda saken.
Vilket bottennapp till inlägg!

Hörrö Freddy!
Nu får du allt komma och bringa lite ordning i saken.
Jag hoppas du menar vad du säger, att det inte är bara
ORDBAJS!

Följ mig och dela mina öden! Nej!! jag hellre ger mig döden!

Spörj varför jag voro så dramatisk.
Ja om ni städse som en skugga omsväva mig, finge edra öron höra illa sjungen italienska och redan nu måste jag säga: "pardon!" för min franska med klar vårdödialekt.
Men ni utropade säkert om ni hörde:
Outhärdligt!! Varför denna grymhet? Och har du ej något hjärta? Skall jag dö av smärta?

Ja, jag har gjort det igen!
Jag har anmält mig till en operakurs fast det är för svårt för mig.
Det har blivit lite "knark" för mig och nu är det åter dags att "boosta", liksom toppa nivån.
När man sjunger duetter och tersetter och kvartetter har man ett ansvar.
Kan inte jag min stämma, kan musiken inte framföras... alla blir lidande.
Om man skall sjunga med notkunniga så gäller det att ligga i.
Vår dynamiske ackompanjatör höjer annars rösten och slår handflatan i flygeln
"MAN MÅSTE ÖVA!! TROR DU JAG HAR LÄRT MIG SPELA PIANO PÅ EN KAFFERAST?
Nu tar vi om!... och sedan en gång till och när du verkar kunna det, tar vi det ännu en gång!
Frågor?"
Jag är honom mycket tacksam.

Annars kan jag säga att:
"Allt ni hört om opera är sant!"
Folk dör och kvider, sviker varandra och tar självmord.
Man skall inte spara på känslorna.
"Där är sinneslugnet borta, livet tänker hon förkorta,
Men se! Förtvivlad är Pamina! ...av sorg och pina...
försmådd och glömd tror hon sig vara
o, hennes liv är visst i fara!!!

Nej, nu har jag inte tid med det här.
Jag har gossen med den högsta stämmans roll.
Öva öva!

...och här är jag damen. Det är meningen att vi skall agera på scenen... Jag är inte riktigt redo för kyssandet med mezzosopranen... men det kommer väl det också.

Var någonstans vår någonstans?

Tänk att människan är så sinnrikt konstruerad!
Om vi bara känner efter, så reagerar vi på ljuset på samma sätt som djuren, kanske mest tydligt fåglarna i det fallet ...och växtligheten.
Något händer i hjärnan när vi badar i solljus, något som säger:
"Idag skall du vara glad!"
Knappast är vardagslunken annorlunda, räkningarna krymper inte och man känner fortfarande av benhinneinflammationen i höger smalben, men man UPPLEVER det som ett mindre problem.

Jag satt igår på kvällen och läste trädgårdsbloggar från södra Sverige. Där har man börjat krafsa i rabatterna och kollar in vad som har klarat sig under vintern.
Jag fick en ingivelse att... kanske...
...kanske en dag som denna..
Jag tog kameran med mig och gick ut.
Nej, nej.
"...än är det vinter kvar, säger mor" ... som det heter i visan.

Men lite dagsmeja!

Det droppar från taket ner på vedkälken.
Man får vara tacksam för det lilla!
Jag var just på väg att gå in när...

Är det inte.....?
Kan det vara möjligt....?

Men sötaste lilla gulleplutten!

En liten kavat snödroppe!
Allt står i startgroparna under snön, det gäller bara att ha litet tålamod.

Men om det nu är så att vi har vinter fortfarande...
Varför känns det då  SOM VÅR I KROPPEN!?
Kanske DET! är ett vårtecken i sig?
Möjligen söker jag efter tecken på fel ställe?
Sällan eller nästan aldrig brukar jag känna en IVER för att tvätta fönster.
Nu dyker tanken upp titt och tätt.
"Om jag skulle ta och tvätta fönster idag"

Detta är fönsterputs.
Orden som står på flaskan är finska och betyder
"Icke pusta och sucka"
Jag känner mig lite som Frida.

I skott-landet

Vid närmare eftertanke kom jag på att det nog inte var så klokt att börja råsupa så tidigt på förmiddagen.
Alkoholen lär skall ha en nedbrytande effekt på hjärnan, levern förvandlas till en valnöt och njurarna blir som ett par sämre durkslag.
Dessutom har jag hört att man kan vanhedra sig svårligen i offentliga sammanhang och i hemmiljö blir hushållsarbetet gravt lidande.
Idag, särskilt, har jag ett digert program angående hemmets skötsel och vård.

Jag har mindre än tio krukväxter som jag brukar stänka lite vatten på.
Dessa behandlar jag så vanvördigt att jag inte ens brydde mig om att be någon vattna på då vi var på resa.
Dör de så dör de.
Och om så sker så har de då inte visat sig vara "spantade för traden" i bloggerskans hus.
Jag blötte på ordentligt... och drog.

Alla levde när jag kom hem!
Vissa hade tom. bildat nya knoppar och blad.

Nu har det byggts upp en fördämning av ont samvete i mitt bröst.
Nog borde jag ju sköta krakorna bättre.

Sagt och gjort!

En liten besiktning.

Halvdöd pelargon.

Urvuxen kruka.

Rötter till förbannelse.

Efter inte så speciellt märkvärdigt arbete hade växterna fått större krukor, blivit beskurna och fått näringsrik jord.

 Nu skall vi se.

Longdrink

Idag är jag ledig.
Vad skall jag göra då?
Jag kunde ju blanda en halvlitersdrink och gå ut i vedlidret och hämta något passligt att röra om med.

Och sedan lite till...

Orkar ni med lite mera resa?

Ta något stärkande eller "hålla handen" med någon eller hämta en kräkpåse,
men lite till kommer nu.
Jag VAR! ju faktiskt borta två veckor... eller hur? Visst? Visst? *nickar medhållande åt mig själv*

Fiskepiren i Fort Lauderdale.

" Det är dans på Bräääänöbrygga!"

Sightseeingtur med "Jungle Queen".
Typ hjulångare.






 Såg denna exotiska varningsskylt.

Manatee. Sjöko.

Fin sommarlya. Ökan viligt förtöjd.


Vi passerade "vårt hus".

Däääääär!
Röda stolpar på bryggan och två palmer. Enochenhalvmetersleguanen som mumsade blad hela dagarna i grannens träd, syns inte till.

Småbåtsvarvet ung. halv km från vår bostad.

Oasis Of The Seas, världens största kryssningsfartyg syns i fjärran.
Född på samma BB som Viking Grace. STX varvet i Åbo.
Ligger nära Victoria Secrets lilla skuta med inköpspriset 105 milj. dollar. (guideinfo)
"Mååånga underbyxor hare blitt å sälja"

(nu får ni fikapaus!)

Dag tre

Nu började det kännas lite segt att fara till nästa nöjesfält, men vi bestämde oss ändå att besöka Epcot, Disneys nöjesfält med betoning på framtid, vetenskap och världen.

Ganska direkt efter ingången så möttes man av detta gigantiska klot eller Sfär. Där inne var det upplevelseresor, man kunde flyga över hela världen...typ.

Stort förstås! Vad trodde ni?
Vi åkte rymdfärder och vandrade och såg på jättelika akvarier... och kööööööade förstås.
Det som imponerade mest på mig var ändå länderna som man byggt upp runt en sjö, stor som Svibyviken ung.

Frankrike.

Tyskland.
När vi passerat en oherrans massa länder och kom fram till Tyskland, visade det sig så, att man hade en litet stånd där som man sålde öl.
Det var rätt varmt den där dagen och genast bildades en liten ringlande Ålandskö (Åland som för övrigt inte var representerad, konstigt).
Oktoberfestöl! En i särklass mest goda öl jag druckit, tyckte jag då.
Jag köpte samma öl sedan en kväll i Miami och trodde att jag skulle uppleva gourméupplevelsen igen....
Bara blask!
Disneybiran måste ha varit förtrollad.

Så hade vi slutligen sett uppbyggda fantasier och drömmar i tre dagar.
Kulisser!
De (amerikanarna) är experter på att lura ögat och sinnet.

Dag fyra bilade vi ner till Fort Lauderdale, till en villa intill en av de många många kanalerna som är grävda där.
Ett murat stenhus.
Så fint!
När vi kom in i huset såg vi att det var rappat på insidan.
Verkligen elegant och mysigt!
Maken knackade och kände misstänksamt på på väggarna.
"Det låter ihåligt, jag tror faktiskt att det är... plast!"
"Kulisser muttrade jag, har du inte lärt dig nu?)