Resumé.

Jag har aldrig ALDRIG varit borta från Åland en midsommarafton.
Nu har det ändå då skett!
... och det gick, tom. riktigt bra.
Jag har varit i Västerbotten och firat med min syster, som fyllde jämnt och med hennes familj och vänner.

Det gick ingen nöd på mig!

Utsikt från en av Tallbergsbroarna...


och sist men inte minst en skymt av de underbara jungfrusländorna som var utomjordiskt vackra när de fladdrade vid åkanten.

Snart midsommar.

Det är värt besväret.
Snöglopp och hagelskurar, evighetslångt mörker, snålblåst och duggande underkylda regn.
Det är värt besväret, det brukar jag tänka när syrenerna blommar och du blir yr av nattviol och kaprifol.

Det är värt besväret med vardagsknatet under vintern när du hör pratet från aspbladen i midsommarstången.
Mörbys midsommarkrona är klar och väntar bara på att få höjas till skyn av villiga händer.

Prassel av silkespapper, så vackert och så förgängligt.

Myskultur.

Jag lite "halvtvingade" några barn att komma med och se på barnteater.
Teater Kuling hade även detta år satt upp minipjäsen "Tuppens minut" av Sven Nordquist.
Det var med de kända karaktärerna "Pettson och Findus".
- Jag ääälskar Pettson!  Vet jag att jag en gång utbrast när mina barn var små och man läste barnböcker i tid och otid.
- Det är bara för att han påminner om din pappa, var maken snabb att påpeka.
Och det stämmer nog.
Han liksom Pettson hade ett evigt pyssel med hönsen och snickarboden.
Teatern då?
Den var precis så rar och humoristisk som jag hoppats på. Lite för litet Pettson kanske, för att jag skall vara nöjd.

Tänk ändå att det finns människor som vill göra detta!
Stå på en scen och värpa ägg... och de ser dessutom ut att ha riktigt roligt!
Tur det!
Nog vore världen lite tråkigare annars.

En Bellmanhistoria.

Det var en åländsking, en norsk och en Bellman som slog vad om att kunna dricka värst.

                                                                                                                                                                Åländskingen drack en Hasselbackens punsch i ett enda drag och var säker på att vinna, men Bellman stängde av och tömde då hela Stockholms ström.                      

Då blev norsken, som var kronprins sur för han ville fara och fira en polare i Gamla stan.








Bellman öppnade igen för han vill aldrig förstöra ett gästabud där det finns möjlighet att bli lite pirum.




Då blev norsken glad och vinkade glatt även till Åländskingen.

Skål och gutår!

Rhoddotider.

Hallon
med

grädde

 ...när man får besök

eller kanske som tröst till den som tappat alla bladen i vinter?









Jaja, din tid lilla knopp, kommer också!

För utsikten skull.

Byggnadslovet är inlämnat för snart fem år sedan. Man MÅSTE påbörja ett bygge inom fem år annars är man tvungen att söka nytt. Taket skall naturligtvis bytas och verandan skall byggas om. Vi har planerat att bygga en veranda i två våningar för att få maximal utsikt.
Så var det tänkt... sedan började vi vela. Vi började fundera om det skulle se lite för "förvuxet" ut på det lilla torpet. I våras var vi säkra på att vi skulle göra en ändring i byggnadslovet...
... så var min man och åkte båt genom längs Svenska kusten...
Där är det vanligt med verandor i två våningar och jag vet, det är sååå vackert!
Tillbaka till två våningar således.


Såhär ser det ut och... (kunde inte låta bli att leka lite med perspektivet, men jag tror att man ser det man behöver.... suck!)


                                                                   







  ...såhär hade vi tänkt det ungefär.

Förnuft och känsla.

Jag har länge "hängt på blocket" och sökt gamla bord och stolar till torpet. Det får inte vara för fint. Det måste se trovärdigt ut. Eleganta träslag och fin design skulle mormor aldrig ha köpt. Nej lite enklare skall det vara och sedan skall jag måla det vitt.
Varje inredningstidning har under våren haft vita möbler på framsidan och jag lockas, det är ju så vackert!
Och så vill jag ha vita gardiner och korgstolar. Stockarna på insidan skall målas vita och vi har diskuterat att golvet också kunde bli vitt på övre våningen.....
Men vänta nu.... såg torp förr ut på det viset? Hur var det nu med trovärdigheten?

Jag tror att jag skall tänka lite till innan jag tar fram den vita penseln.

Shabby chic inredning far fram som en eld bland begagnade möbler och även annat.
Stilen känns igen på att man använder sig av milda pastellfärger och vitt, massor med vitt. Den vita färgen skall vara matt och schabby-stilen framhävas genom att skrapa den med stålull tex, så att det ser nött ut.
Spetsar och pösiga kuddar, gärna fattigmanssilver och små visdomsord målade här och där hör till.
Romantiskt och mycket vackert.
Mormor hade granna randiga bolster och målade teglen till spisen röda med en hartass doppad i sältran och rödmylla.
 (................. plats för eftertanke................)              Jag både vill och inte vill. Nåja, sältransgrejen kommer jag att lämna bort, det är säkert.
En annan vinkel på detta med shabby chic:
Det är sällan som flotta möbler blir övermålade, utan oftast är det enkla lägreståndsmöbler som försvinner in i en fransk lanthusstil. Ni minns väl avlutningsraseriet? Vackra tex. kammålade möbler förstördes. Kanske man skulle måla om dessa möbler där skadan redan är skedd?