Håhhåh! *ruskar på huvudet*... åt januaritweetsen
torsdag 31 januari 2013
Kaffedax
Nu har jag haft ett uppehåll av kaffedrickning i mer än 73 timmar. Det har nog inte hänt sedan tolvårsåldern.
Jag var egentligen inte sugen, men jag kände en viss oro för vad som skulle hända med kroppen om min avhållsamhet blev längre, så jag såg ingen annan råd än att koka några koppar.
Det luktade konstigt... mocca...
men, smakade rätt okey, men upplevelsen blev inte som den brukar vid dagens första slurk.
(Ni vet... ÄÄÄÄÄÄÄHHHH!!!)
Nåja, jag faller nog tillbaka i missbruket igen...
Jag behöver inte vara orolig.
...och vad skall min sargade magmun tänka?
"Vanudå? Får man inte vara röd och svullen mera?"
Förresten duken under koppen... var har jag sett den förut?
Ja just det... Stolarna på Gasskeppet GRACE!
......usch... Varför drack jag det där kaffet?... blääää...
Jag var egentligen inte sugen, men jag kände en viss oro för vad som skulle hända med kroppen om min avhållsamhet blev längre, så jag såg ingen annan råd än att koka några koppar.
Det luktade konstigt... mocca...
men, smakade rätt okey, men upplevelsen blev inte som den brukar vid dagens första slurk.
(Ni vet... ÄÄÄÄÄÄÄHHHH!!!)
Nåja, jag faller nog tillbaka i missbruket igen...
Jag behöver inte vara orolig.
...och vad skall min sargade magmun tänka?
"Vanudå? Får man inte vara röd och svullen mera?"
Förresten duken under koppen... var har jag sett den förut?
Ja just det... Stolarna på Gasskeppet GRACE!
......usch... Varför drack jag det där kaffet?... blääää...
onsdag 30 januari 2013
Inte ett ljud
...sade han (ni vet han, Maken) utan borrade hål för plugg, satte in en kraftig krok och hängde upp.
Nog är det nästan märkligt, rent av förunderligt hur jag, en fiskardotter, van med allmogeting, omålat och enkelt plötsligt fått denna märkliga håg för bjäfs, guld och starka färger.
Jag börjar ana att övergångsåldern verkligen är nära nu.
Liksom en skata dras jag till glitter, glänsande ytor och till en inredning som inte på något sätt har förankring i den sociala grund jag kommer från.
Ja, jag har varit på loppis. Inte för att söka efter fynd, utan i akt och mening att köpa just en sådan tingest som nu hängts upp.
På loppisen spelade jag upp min vanliga scen:
Oooh den var fin.... men du är då verkligen för dyr på den. Man kan o m ö j l i g t v i s inte betala sådana summor... bla bla...
Handlarn:
JAAAA JAAAA, jag går ner 15 euro, men då måste du ta den på stubben, jag garanterar inte att den funkar.
Jag: Ok, tar den!
Nåja, den funkar inte,konstaterade jag när jag kom hem, men det gör inget.
Om sanningen skall fram såg dottern ganska lättad ut för slagverket fungerade perfekt och det hade ett sådant löjligt plingande som skulle driva henne till vansinne, sade hon.
Klockan är gjord i Hudiksvall och har sålts den 19.12. 1953 och troligtvis blivit en fin julklapp till någon.
Nu hänger den på min hallvägg.
Nog är det nästan märkligt, rent av förunderligt hur jag, en fiskardotter, van med allmogeting, omålat och enkelt plötsligt fått denna märkliga håg för bjäfs, guld och starka färger.
Jag börjar ana att övergångsåldern verkligen är nära nu.
Liksom en skata dras jag till glitter, glänsande ytor och till en inredning som inte på något sätt har förankring i den sociala grund jag kommer från.
Ja, jag har varit på loppis. Inte för att söka efter fynd, utan i akt och mening att köpa just en sådan tingest som nu hängts upp.
På loppisen spelade jag upp min vanliga scen:
Oooh den var fin.... men du är då verkligen för dyr på den. Man kan o m ö j l i g t v i s inte betala sådana summor... bla bla...
Handlarn:
JAAAA JAAAA, jag går ner 15 euro, men då måste du ta den på stubben, jag garanterar inte att den funkar.
Jag: Ok, tar den!
Nåja, den funkar inte,konstaterade jag när jag kom hem, men det gör inget.
Om sanningen skall fram såg dottern ganska lättad ut för slagverket fungerade perfekt och det hade ett sådant löjligt plingande som skulle driva henne till vansinne, sade hon.
Klockan är gjord i Hudiksvall och har sålts den 19.12. 1953 och troligtvis blivit en fin julklapp till någon.
Nu hänger den på min hallvägg.
måndag 28 januari 2013
Det finns så mycket godhet i världen
...trots allt.
Vi påstås bli allt mer cyniska, egotrippade, kallt beräknande...
Jag skulle vilja påstå motsatsen... Och jag har bevis!
Kollega till mig sitter vid telefonen:
"Kaaan du komma och ta ett vik?.... det är så många i personalen som är sjuka"
"Njaaaa"
"Du skall veta att vi har ett ganska kraftigt utbrott av vinterkräksjuka"
"....okey då"
Här borde jag naturligtvis illustrerat detta med en spyhög och gjorde faktiskt en sökning på nätet för att, det vi kallar för "låna bild" , men det visade sig att INGEN!! hade tagit foto av sina spyor.
Konstigt!
Om jag har otur kanske jag kan göra det innan dagen är slut.
Vi påstås bli allt mer cyniska, egotrippade, kallt beräknande...
Jag skulle vilja påstå motsatsen... Och jag har bevis!
Kollega till mig sitter vid telefonen:
"Kaaan du komma och ta ett vik?.... det är så många i personalen som är sjuka"
"Njaaaa"
"Du skall veta att vi har ett ganska kraftigt utbrott av vinterkräksjuka"
"....okey då"
Här borde jag naturligtvis illustrerat detta med en spyhög och gjorde faktiskt en sökning på nätet för att, det vi kallar för "låna bild" , men det visade sig att INGEN!! hade tagit foto av sina spyor.
Konstigt!
Om jag har otur kanske jag kan göra det innan dagen är slut.
lördag 26 januari 2013
Färdighet
Igår gjorde jag en liten inköpsrunda.
Det måste man ibland fast "lädret" kvider.
Men ibland är det värt pengarna underhållsmässigt.
Varför köpa en biljett till farser och revyer när när man vandrar omkring i en just pågående (och tyvärr så visar det sig oftast att man har huvudrollen)?
Nu vill jag inte på något sätt förtala mina släktingar på mödernet, i rakt nedstigande led, men elegant paketering har inte varit den starka sidan.
Jag kan med säkerhet säga att att den DNAsträngen har synnerligen starka anlag för den har utvecklats till fullo hos mig.
Däremot har den brutit hos min dotter för hon ruskar beklagande på huvudet när hon ser mina alster.
För att återgå till min inköpsrunda...
I en butik berättar expediten att hon virkat små miniskridskor och gjort medar av gem, för att dekorera julpaketen med.
De ni! Där ligger man i lä.
I nästa butik köper jag två presenter och jag vill ha dem inslagna.
Saken är den att butiksinnehavaren är bortrest och hon har ställt sin man bakom disken.
Man ser paniken lysa i ögonen på honom....
"Två paket?.... Ääääääh..... Borde man ha någon sorts lådor tror du?"
Jag försiktigt (för nu är jag ute på djupt vatten): "tror du att du har då?"
Så hjälptes vi åt att söka lådor...
Det visar sig att båda lådorna som vi hittade var för små, men vi enades om att de dög. Det betydde att paketet inte blev elegant fyrkantigt, men... Vadå...?
Första pappersbiten blev för liten, vad var annat att vänta...
Den andra något för stor, men det funkar ju.
Svetten rann på karln.... och på mig...
Sedan skulle han göra rosetter...
Jag hejjade och berömde under tiden. Jag förstod ju att "här gäller det så att han inte får dåligt självförtroende och ger upp, för det skulle betyda att JAG!! måste slå in ...Och hur bra blir det?"
(Det hade hänt med förra kunden och han hade skickat med papper hem i sin nöd)
Resultatet!
Gissa om vi var nöjda!
Lite stödtejpning ( vafan kan Carola stödtejpa brösten så) var av nöden för att inte banden skulle ramla av men...
Han var nästan lika nöjd med dessa som med ett stort paket som han slagit in tidigare på förmiddagen.
Det var så snyggt så han hade bett kunden att få ta ett foto och skicka till frun.
Hoppas han får något fint från utlandet när hon kommer hem.
För det är han värd.
Det måste man ibland fast "lädret" kvider.
Men ibland är det värt pengarna underhållsmässigt.
Varför köpa en biljett till farser och revyer när när man vandrar omkring i en just pågående (och tyvärr så visar det sig oftast att man har huvudrollen)?
Nu vill jag inte på något sätt förtala mina släktingar på mödernet, i rakt nedstigande led, men elegant paketering har inte varit den starka sidan.
Jag kan med säkerhet säga att att den DNAsträngen har synnerligen starka anlag för den har utvecklats till fullo hos mig.
Däremot har den brutit hos min dotter för hon ruskar beklagande på huvudet när hon ser mina alster.
För att återgå till min inköpsrunda...
I en butik berättar expediten att hon virkat små miniskridskor och gjort medar av gem, för att dekorera julpaketen med.
De ni! Där ligger man i lä.
I nästa butik köper jag två presenter och jag vill ha dem inslagna.
Saken är den att butiksinnehavaren är bortrest och hon har ställt sin man bakom disken.
Man ser paniken lysa i ögonen på honom....
"Två paket?.... Ääääääh..... Borde man ha någon sorts lådor tror du?"
Jag försiktigt (för nu är jag ute på djupt vatten): "tror du att du har då?"
Så hjälptes vi åt att söka lådor...
Det visar sig att båda lådorna som vi hittade var för små, men vi enades om att de dög. Det betydde att paketet inte blev elegant fyrkantigt, men... Vadå...?
Första pappersbiten blev för liten, vad var annat att vänta...
Den andra något för stor, men det funkar ju.
Svetten rann på karln.... och på mig...
Sedan skulle han göra rosetter...
Jag hejjade och berömde under tiden. Jag förstod ju att "här gäller det så att han inte får dåligt självförtroende och ger upp, för det skulle betyda att JAG!! måste slå in ...Och hur bra blir det?"
(Det hade hänt med förra kunden och han hade skickat med papper hem i sin nöd)
Resultatet!
Gissa om vi var nöjda!
Lite stödtejpning ( vafan kan Carola stödtejpa brösten så) var av nöden för att inte banden skulle ramla av men...
Han var nästan lika nöjd med dessa som med ett stort paket som han slagit in tidigare på förmiddagen.
Det var så snyggt så han hade bett kunden att få ta ett foto och skicka till frun.
Hoppas han får något fint från utlandet när hon kommer hem.
För det är han värd.
fredag 25 januari 2013
Uppfinningsrik värre nuförtiden
Minns ni att jag gjorde "spisrosor" av äggkartong som jag "snurrade till" och doppade i het stearin?
Jag gav bort några till julen och några av förmånstagarna tyckte att det var en formidabel succé.
Man skall vara försiktig med att vara alldeles för "lyckad", för man kan lätt bli ombedd att vara sådär "lyckad" igen.
Svägerskan kom med en hel kasse stearinljusstumpar och spände sina cockerspanielögon i mig.
Du kan väl...?
Tja...
Igår tänkte jag att "bäst att få det gjort".
Jag hade själv sparat en hel massa ljusstumpar och gamla blockljus så jag stjälpte allt i en kastrull.
DET BLEV SÄKERT TVÅ LITER!
Tur att jag sparat många äggkartonger för ändamålet, men när de var slut så fanns det fortfarande 1 1/2 liter kvar.
Då började jag riva sönder wellpappkartonger.
Massor... i tre timmar höll jag på.
Ritsch ratsch dippelidopp!
...så hade jag uppfunnit MÖRBYNÄVER!
...som alternativ till
"Stockholmsnäver" som är i flytande form.
Idag tog jag, min vana trogen, kaffemuggen och satte mig iklädd endast pyjamas och morgonrock för att titta på morgonnyheterna.
Jag började ganska snart att frysa om fötterna.
Eftersom virknålen låg på bordet framför mig och lite trikåtrasor så...
virkade jag de här.
Ja ja... gör snyggare själv!
Jag gav bort några till julen och några av förmånstagarna tyckte att det var en formidabel succé.
Man skall vara försiktig med att vara alldeles för "lyckad", för man kan lätt bli ombedd att vara sådär "lyckad" igen.
Svägerskan kom med en hel kasse stearinljusstumpar och spände sina cockerspanielögon i mig.
Du kan väl...?
Tja...
Igår tänkte jag att "bäst att få det gjort".
Jag hade själv sparat en hel massa ljusstumpar och gamla blockljus så jag stjälpte allt i en kastrull.
DET BLEV SÄKERT TVÅ LITER!
Tur att jag sparat många äggkartonger för ändamålet, men när de var slut så fanns det fortfarande 1 1/2 liter kvar.
Då började jag riva sönder wellpappkartonger.
Massor... i tre timmar höll jag på.
Ritsch ratsch dippelidopp!
...så hade jag uppfunnit MÖRBYNÄVER!
...som alternativ till
"Stockholmsnäver" som är i flytande form.
Idag tog jag, min vana trogen, kaffemuggen och satte mig iklädd endast pyjamas och morgonrock för att titta på morgonnyheterna.
Jag började ganska snart att frysa om fötterna.
Eftersom virknålen låg på bordet framför mig och lite trikåtrasor så...
virkade jag de här.
Ja ja... gör snyggare själv!
onsdag 23 januari 2013
Bot och bättring
Vissa av mig förväntade julklappar uteblev.
Jag var så gott som säker på att jag skulle få en torkställning, med tanke på sån´t "nötande" det har varit om min nuvarande och dess skröplighet.
Nu ser det inte bättre ut än att jag får pallra mig iväg och köpa en själv.
Sedan väntade jag med spänning på vad maken skulle köpa, sy, sticka ihop något till min kalla näsa.
Ja, den har varit höstens "snackis" i vårt hem.
Åkomman "kall näsa" har smugit sig på mig under förra året och har egentligen inte skapat några panikartade känslor eller något behov av att ringa 112, men det har varit irriterande.
Speciellt det där med att maken typ varannan kväll har kontrollerat kylan genom att nypa i näsan som om det var en cykeltuta.
(Ni minns väl dem?)"Tööööt töööt".
"Obegripligt" mumlar han, "det borde i princip vara omöjligt, så liten näsa som du har, jag menar... skulle det vara en riktig kraaaan, en som är lång ute i rummet och nosar... men din...???"
Eftersom min lilla ynkliga kroppsdel fått en sådan uppmärksamhet under hösten så hade jag ju förväntat mig... en liten stickad strut, kanske något tovat, ja inte vet jag....
Nåja, han har väl liksom jag ansett att det var något helt ofarligt för min hälsa och jag kan ju gå där med min kalla lilla plupp... jag menar... det skall väl komma en vår snart som hjälper upp situationen.
Men så var jag ju ändå här en mörk natt och "googlade" kall näsa.
Det borde jag inte ha gjort.
Detta illavarslande symptom är inte att leka med.
Körtelrubbningar! Huvva!
Om sköldkörteln inte fungerar som den skall-----> Kall näsa!
Diabetes----->Kall näsa!
Dålig cirkulation, hjärtfel och skrumpnade blodkärl----> (ja, ni fattar) Kall näsa!
HJÄÄÄÄLP!!
Gud! Vad har folk gjort för att bekämpa det onda?
(nu har mina fingrar fått en hackspettsnäbbs hastighet på tangenterna)
Kollar olika forum, någon skrev:
"Jag snusar och har fått en sådan kall näsa "
En annan svarar:
"Jag har en bekant som snusade och fick kall näsa... den ruttnade sedan bort, föll av liksom och plastikoperationer krävdes för att bygga upp den igen."
Tack och lov att man inte snusar, så långt skall det väl inte gå eller?
Sedan kom de goda råden:
Använd "rånarluva", ...andas i en täckjacksärm (detta var vid camping under 0 grader och isen som bildades av kondensen var bara att slå av på morgonen).
Någon hade redan sytt små näsvärmare av fleece och var nöjd med det.
En annan sade att "man skulle skära av en liten gummiboll på mitten och fylla den med ull och fästa den med gummiband bakom nacken.
"kan man inte ta en clownnäsa direkt?.. så kan man ju skratta åt eländet?"
Jag inser nu att jag har en mörk framtid att se fram emot.
Men det finns sådana som tagit "tjuren vid hornet" för att skaffa sig en tillvaro med en varmare näsa.
Det finns hopp!
Jag var så gott som säker på att jag skulle få en torkställning, med tanke på sån´t "nötande" det har varit om min nuvarande och dess skröplighet.
Nu ser det inte bättre ut än att jag får pallra mig iväg och köpa en själv.
Sedan väntade jag med spänning på vad maken skulle köpa, sy, sticka ihop något till min kalla näsa.
Ja, den har varit höstens "snackis" i vårt hem.
Åkomman "kall näsa" har smugit sig på mig under förra året och har egentligen inte skapat några panikartade känslor eller något behov av att ringa 112, men det har varit irriterande.
Speciellt det där med att maken typ varannan kväll har kontrollerat kylan genom att nypa i näsan som om det var en cykeltuta.
(Ni minns väl dem?)"Tööööt töööt".
"Obegripligt" mumlar han, "det borde i princip vara omöjligt, så liten näsa som du har, jag menar... skulle det vara en riktig kraaaan, en som är lång ute i rummet och nosar... men din...???"
Eftersom min lilla ynkliga kroppsdel fått en sådan uppmärksamhet under hösten så hade jag ju förväntat mig... en liten stickad strut, kanske något tovat, ja inte vet jag....
Nåja, han har väl liksom jag ansett att det var något helt ofarligt för min hälsa och jag kan ju gå där med min kalla lilla plupp... jag menar... det skall väl komma en vår snart som hjälper upp situationen.
Men så var jag ju ändå här en mörk natt och "googlade" kall näsa.
Det borde jag inte ha gjort.
Detta illavarslande symptom är inte att leka med.
Körtelrubbningar! Huvva!
Om sköldkörteln inte fungerar som den skall-----> Kall näsa!
Diabetes----->Kall näsa!
Dålig cirkulation, hjärtfel och skrumpnade blodkärl----> (ja, ni fattar) Kall näsa!
HJÄÄÄÄLP!!
Gud! Vad har folk gjort för att bekämpa det onda?
(nu har mina fingrar fått en hackspettsnäbbs hastighet på tangenterna)
Kollar olika forum, någon skrev:
"Jag snusar och har fått en sådan kall näsa "
En annan svarar:
"Jag har en bekant som snusade och fick kall näsa... den ruttnade sedan bort, föll av liksom och plastikoperationer krävdes för att bygga upp den igen."
Tack och lov att man inte snusar, så långt skall det väl inte gå eller?
Sedan kom de goda råden:
Använd "rånarluva", ...andas i en täckjacksärm (detta var vid camping under 0 grader och isen som bildades av kondensen var bara att slå av på morgonen).
Någon hade redan sytt små näsvärmare av fleece och var nöjd med det.
En annan sade att "man skulle skära av en liten gummiboll på mitten och fylla den med ull och fästa den med gummiband bakom nacken.
"kan man inte ta en clownnäsa direkt?.. så kan man ju skratta åt eländet?"
Jag inser nu att jag har en mörk framtid att se fram emot.
Men det finns sådana som tagit "tjuren vid hornet" för att skaffa sig en tillvaro med en varmare näsa.
 |
| Finns i många olika färger. |
 |
| Engelsk variant. |
 |
| Chict! |
 |
| Ja, jag vet inte vad jag skall säga... |
 |
| Det finns kanske en affärs idé i detta. |
Det finns hopp!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)