lördag 18 augusti 2012

Dont trast me!

När jag kom hem från semestern var körbärsträden fulla av mogna bär.
Vi plockade och åt, plockade åt och spottade rättare sagt.
Jag plockade av de nedre grenarna medan trastar, blåmesar och tom. ett hackspett som glodde surt på mig inifrån bladverket fixade bären några meter upp.

Ljusa glaspärlor. Söta! Ingen långvarig skönhet dock när trastarna får råda.

Mörkare pärlor, söta nog, men med lite bäska.

Även Katla dök upp. Hon frågade efter vägen till körbärdalen, men jag informerade om att "hur det än kunde tyckas se ut, så var hon på fel adress".

Sa jag inte att ni inte kunde tro på mig?

2 kommentarer:

  1. Jah, man kan lika bra dela med sig till både trastar o Katla tycker jag. Alla blir snälla av lite körsbär och inte vet jag riktigt vad man skulle göra av dem alla annars heller för de är lixom godast färska...
    Det skulle vara körsbärslikör då, det skulle bli mumsigt det om man nu hade ett sånt recept. Trast me.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Nej, jag hade ingen energi över till att tillverka likör el. något annat, kanske gelé. Det blir mest bara stående i något skåp.

      Radera