onsdag 30 januari 2013

Inte ett ljud

...sade han (ni vet han, Maken) utan borrade hål för plugg, satte in en kraftig krok och hängde upp.



Nog är det nästan märkligt, rent av förunderligt hur jag, en fiskardotter, van med allmogeting, omålat och enkelt plötsligt fått denna märkliga håg för bjäfs, guld och starka färger.
Jag börjar ana att övergångsåldern verkligen är nära nu.
Liksom en skata dras jag till glitter, glänsande ytor och till en inredning som inte på något sätt har förankring i den sociala grund jag kommer från.


Ja, jag har varit på loppis. Inte för att söka efter fynd, utan i akt och mening att köpa just en sådan tingest som nu hängts upp.
På loppisen spelade jag upp min vanliga scen:
Oooh den var fin.... men du är då verkligen för dyr på den. Man kan o m ö j l i g t v i s inte betala sådana summor... bla bla...
Handlarn:
JAAAA JAAAA, jag går ner 15 euro, men då måste du ta den på stubben, jag garanterar inte att den funkar.
Jag: Ok, tar den!

Nåja, den funkar inte,konstaterade jag när jag kom hem, men det gör inget.
Om sanningen skall fram såg dottern ganska lättad ut för slagverket fungerade perfekt och det hade ett sådant löjligt plingande som skulle driva henne till vansinne, sade hon.

Klockan är gjord i Hudiksvall och har sålts den 19.12. 1953 och troligtvis blivit en fin julklapp till någon.


Nu hänger den på min hallvägg.

8 kommentarer:

  1. Jamen den är iallafall vacker! Känner igen det där att falla för ting som glimmar.Lite guldkant på tillvaron skadar inte:)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Troligtvis är man väl offer under inredningstidningarna, fast man inte tror det själv. Eller så läste jag allt för många herrgårdsromaner som barn och ung, vid känsliga tidpunkter såsom då fingrarna sved av att ha plockat fisk ur näten.

      Radera
  2. Du vet SKATOR!
    Fast du betalade för ditt guld. Väldigt snyggt mot rött det måste erkännas, det såg nog "skipper"också därför var han så medgörlig.
    Hm, jag gissar också att du fallit offer för inrednings tidningar.
    Louise.

    SvaraRadera
    Svar
    1. ...och så blir det ju så HIMLA lugnt och harmoniskt i huset...

      Radera
  3. just nu är jag inte inne i någon inredningsfas...det kostar för mycket...gör dock en del knasiga pappershantverk.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag har varit in på din blogg! Fiffigt skulle jag säga. Jag vet flera som haft sina sopkort på "rymmen".

      Radera
  4. Det är övergångsåldern helt säkert :-). Snart kommer du bära enbart leopardmönstrat också :-).

    //Lillan

    SvaraRadera
    Svar
    1. iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiik!!!

      Radera