måndag 21 maj 2012

Muminkänsla

Om man sätter sig i snipan och puttrar förbi holmar och skär som ser ut precis som man mindes det, ja allt är egentligen som vanligt, då kan man andas ut.
Det är jordnära, sinnesnära, vattennära och himmelnära, just som det alltid har varit i alla tider.
Så vardagligt och magiskt på samma gång.
Det vet vi om, vi som är snipbarn.

Så skulle jag också kunna identifiera min muminkänsla.
Mitt i sagan skall ändå det praktiska fungera.
Byttor och karotter, påsar och skrin,
förklädet på magen, syltburk i fickan...
allt skall med när man far på vardagsäventyr.

Känslan blir starkare om man själv ser ut som ett mumintroll.


Too-ticki utan hatt






Ja, så blev det då övernattning i stugan på Grunnet.


Svärtorna flyttade buttert på sig när jag gick tidigt upp för morgonbestyr och jag störde dem i deras kutter.
Det gällde att butterkuttra högt om man skulle överrösta...
näktergalen, flugsnapparen, bofinken, svanar som smackar sina vingar i vattnet vid starter, prackorna och så orrspelet förstås.








4 kommentarer:

  1. Nu längtar jag på riktigt.
    Undrar om du kan spara en svärtestass till mej, eller är det fortfarande bara Allor som gäller.

    SvaraRadera
    Svar
    1. I år har man fått skjuta guding. Två stycken per jakttillfälle. Det är bäst att ta med sig pitepalt om du kommer på besök... för att hålla svälten stången...

      Radera
  2. Åh vad härligt!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, man är priviligerad... det får man aldrig glömma när man bor på denna ö.

      Radera