söndag 19 maj 2013

Man vet att man lever...

6.30. hade jag klockan på i morse.
Fotbollsspelaren i huset skulle iväg till Sverige på match.
Lika bra att stiga upp och kolla att allt som behövs kommer med.

Strax som jag vinkat av henne kom det leverans av traktor och vedkap.
Det var bara att hälla i sig en kopp kaffe och sätta igång.


Maken var förstekapare och jag var hantlangare.
Först skrek musklerna av alla tunga lyft, men sedan var det som om de resignerade.
Svetten rann i strida strömmar, det kan jag lova.


Löjligt liten hög.


Fyra timmar senare... en stor hög.


I morgon kommer det att kännas i musklerna, ...i varenda en.

Jag fick mitt i allt lite problem med mina arbetskläder.
Detta har inte hänt mig tidigare.


Klackeriet eller Mise, det är frågan.

9 kommentarer:

  1. Vilken arbetshäst. Det är otroligt vad ni står i.Håhåjaja.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Det måste göras... Vi hade i allafall tur med vädret och inte behövde vi fara in till stan på gym idag. Bara fördelar!

      Radera
  2. Det var en rekordelig hög med ved!
    Bra jobbat! Och som du säjer - vem behöver gym efter en sån arbetsdag?
    Ruth i Virginia

    SvaraRadera
    Svar
    1. I vinter kan Ruth komma och värma sig vid härden:)

      Radera
  3. Ta lite Karlssons klister du :)

    SvaraRadera
    Svar
    1. Njaaa... Det ser inte så lovande ut... Jag borde nog satsa på kvalitet.

      Radera
    2. Eller sluta slå klackarna i taket...hm...veden...

      Radera
  4. Jäsiken vilket KAP eller kapande, jag tror att du gjort rätt för ett par nya stövlar.
    Louise

    SvaraRadera