Följ mig och dela mina öden! Nej!! jag hellre ger mig döden!

Spörj varför jag voro så dramatisk.
Ja om ni städse som en skugga omsväva mig, finge edra öron höra illa sjungen italienska och redan nu måste jag säga: "pardon!" för min franska med klar vårdödialekt.
Men ni utropade säkert om ni hörde:
Outhärdligt!! Varför denna grymhet? Och har du ej något hjärta? Skall jag dö av smärta?

Ja, jag har gjort det igen!
Jag har anmält mig till en operakurs fast det är för svårt för mig.
Det har blivit lite "knark" för mig och nu är det åter dags att "boosta", liksom toppa nivån.
När man sjunger duetter och tersetter och kvartetter har man ett ansvar.
Kan inte jag min stämma, kan musiken inte framföras... alla blir lidande.
Om man skall sjunga med notkunniga så gäller det att ligga i.
Vår dynamiske ackompanjatör höjer annars rösten och slår handflatan i flygeln
"MAN MÅSTE ÖVA!! TROR DU JAG HAR LÄRT MIG SPELA PIANO PÅ EN KAFFERAST?
Nu tar vi om!... och sedan en gång till och när du verkar kunna det, tar vi det ännu en gång!
Frågor?"
Jag är honom mycket tacksam.

Annars kan jag säga att:
"Allt ni hört om opera är sant!"
Folk dör och kvider, sviker varandra och tar självmord.
Man skall inte spara på känslorna.
"Där är sinneslugnet borta, livet tänker hon förkorta,
Men se! Förtvivlad är Pamina! ...av sorg och pina...
försmådd och glömd tror hon sig vara
o, hennes liv är visst i fara!!!

Nej, nu har jag inte tid med det här.
Jag har gossen med den högsta stämmans roll.
Öva öva!

...och här är jag damen. Det är meningen att vi skall agera på scenen... Jag är inte riktigt redo för kyssandet med mezzosopranen... men det kommer väl det också.