Gör andra som jag?
Om jag skall göra något framledes som jag är osäker på, så bara snuddar jag vid tanken kring denna "sak", skjuter upp och ignorerar, ...tefloneffekten när den är som värst, skulle man kunna säga.
Inte tänka, inte tänka, inte tänka... men... det ligger ändå längst bak i huvudet och gnaaaager....
Det är nu redan på lördag som jag skall sjunga på begravning.
Det är inte många dagar dit, slog det mig i morse.
Var hittar jag noter och text?
Vem skall kompa?
Det är mitt i en vakperiod... borde jag egentligen inte ordna ledigt?... jag menar... stiga upp efter två timmars sömn och fara och sjunga på ett värdigt sätt?
Hur tänkte jag egentligen när jag lovade komma?
"Där gullvivan blommar"! ...av Pugh Rogefelt...
Nog borde den sjungas till gitarr.
JAG SOM INTE SPELAT GITARR PÅ FLERA ÅR!!
Nu blir det att damma av både gitarren och kunskapen.
Gitarrdammningen gick ju bra...
Det var inte helt besvärsfritt att hitta *capotaston.
(*grunka som klämmer åt strängarna så man får en tonartshöjning).
Nu har jag ringt och raggat noter.
Jag har talat med prästen.
Jag har ordnat ledigt.
Ringt kantorn (som inte svarat)
Ändan är ur vagnen och nu gnager det inte så mycket mera.
Nu är det bara att träna in gitarrkompet då.
Bara!
välkomen till visans vänner då! Tråkigt att sjunga på begravning dock. jag hade nog kunnat hjälpa dig med gitarrkompet (kan). Det är alltid darrigt att spela och sjunga på begravningar.
SvaraRaderaJag skall öva som en galning, så kanske det fungerar ändå. Man hoppas ju på att ryggmärgen tar över, om det blir totalt stillestånd i huvudet.
RaderaSitt gärna ner när du uppträder på begravning, ha notställ så att du ser kunnigt proffsig ut men är mest för att kunna rikta ögonen på för att inte behöva se på folk vilket kan vara livsfarligt för sången.
SvaraRaderaNär du ser upp, se till att aldrig ta ögonkontakt! Ser man någon gråta kan det vara kört.
Fast egentligen är det upp till individen att känna vad som passar bäst.
Louise
Jag skall följa dina goda råd.
Radera