Nu vet jag det.
På rekreationsstället Esplund får man ingen vila.
Direkt efter ankomst till torpet, som badade i sol och kvittrade av lyckliga fåglar och doftade av nyutspruckna bondrosor, bokstavligen kastade jag mig i grönsakslandet och kupade potatisen. Efter att det svettiga arbetet var avklarat konstaterade jag att det inte fanns bröd i frysen, (som jag dumt nog trodde), och jag ställde mig inne och bakade i det fina vädret.
Plötsligt var det dags för matlagning, vilket jag villigt ställde upp på, men jag gick dock ner till stranden medan potatisen kokade och grytan mustade till sig... och stoppade fötterna i det 13 grader kalla Delet.
Om jag haft kameran med mig till stranden så KUNDE jag ju ha tagit ett foto av ängsullen som darrade silkesvita och skimrande i bergskaren.
Jag KUNDE även ha tagit en bild av ett gammalt blomland vid torpet som glömts MEN, ...där en generös mängd med Irisar ändå hade klarat sig. Blommorna stod i en jättelik kudde av blodnäva som passat på att etablera sig. Blomshowerna i London som invigs av drottningen kan lägga ner.
Jag hann (säkert!) inte gå efter kameran och föreviga och bjuda er på den synen.
Om Elisabet av England, mot förmodan hade kommit och besökt även till MIN blomshow så hade jag väl ändå tagit mig tid... tror jag.
Denna dag slutade sent uppe på torpvinden för en utmattad torparkärring, sovande med glasögonen på näsan och den blodisande deckaren på magen.
Nästa dag vankades rekreationen "stålborstning av torpvägg och efter fullgott arbete målning av densamma."
Detta visade sig vara ett monotont och tråkigt arbete, men detta löstes på eftermiddagen av den nu (på ena sidan) soluppbrända målaren genom att strategiskt placera en iskall cider i hängrännan. När kvällen kom fann man det som ett rent nöje att med rödfläckat ansikte och förlamad arm, vara uppflugen på en stege.
Rekommenderas!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar