Kommunikation.

Det går ILLA för mig i mina ambitioner att kombinera nattvak med bloggande.
Bara för att mina tappra läsare skall veta att jag inte rymt till Curracuttaön och blivit hövding där, så efterlämnar jag några ord, en form av sammanfattning.
Efter att ha överlevt gymmet, varit på Kappahl och med myndig stämma sagt coden högt för mig själv och fått en, expedit, en väninna och en oräkneliga  mängder med människor i kön bakom mig att skratta sig harmynta...
( - Vah sa jag det högt?  frågan och min förvånade min, muntrade upp stämningen ännu mer och jag kände mig som en femail Mr Bean )
...gick jag på jobb.
Min huvudvärk hade under hela tiden legat och malat, men jag hade lyckats hålla den tillbaka med Panadol, men efter en natts jobb och jag vaknar till mitt i dan...
Hur skall jag förklara?

Ja, jag mådde inte bra, det kan jag säga.
Allt läkemedel hade gått ur kroppen och jag krafsade i medicinskåpet.
Då kom maken in.
Han hade varit på jakt och nu var han ivrig och lite tidsstressad så han talade med
sådana här bokstäver.
Jag försökte få utrett hur transport av dotern till stan skulle gå till och pratade med
öm kligt ha ck ig a s åd an a här b ok stä ver.
Då talade maken, troligtvis omedvetet
med sådana här bokstäver, i snabb PAAPAPPPAPPPAPPPAPP-takt.

Det bäddar för konflikt, det fattar ni alla.

GAAAAAH GRAAAAAAAH GA GAGGGGA GACK!!!
...var min åsikt om detta.
(hunden gömde sig under köksbordet och dotern svischade ut genom dörren )
Då talade han med
sådana här bokstäver och det mesta löste sig.
Jag förstod då att jag borde ha tagit en koffert med Panadol.
När jag sovit lite till och vi alla satt vid middagsbordet på kvällen hade den gemytliga stämningen återkommit.