lördag 29 september 2012

Den spännande jakten!



Det hela började med att jag för några veckor sedan var, som alla andra, ute efter skogens guld. Gula kantareller. Eftersom jag inte är som folk är mest, hittade jag lila kantareller.
Lila kantareller finns inte i min värld så jag plockade försiktigt, som om svampen var full av ebolavirus, upp en kantarell och synade den. Ja, den såg ut som en kantarell, kraftig och fin, jag delade den på mitten... svampens fruktkött var ljusgult och segt som en kantarell och den doftade som kantarell,men... den hade ett fel.
 På utsidan var den lila! Jag lade den på marken och gick vidare i tron att svampen drabbats av en konstig microb eller nå´t.
 För en par dagar sedan fick jag av en händelse ögonen på en svensk artikel om att polska forskare hade hittat Ametistkantareller i Dalsland!

 Ridå! Jaha, så jag ringde landskapet Ålands Miljöavdelning.
 Nähä, inga kända fynd av denna svamp hade rapporterats. Så jag fick i uppdrag att gå tillbaka och om möjligt ta ett foto av svampen.
 "Men, det är ju flera veckor sedan! De är ju slem nu..." försökte jag...
Men, nej, miljön, växtarterna runtom skulle dokumenteras för att sedan sändas till "Naturhistoriska Museet" i Helsingfors. Man hittar inte ostraffat lila kantareller. Sååå...
Igår, då jag mycket sent vaknat efter min lilla återanpassning till dagtid,(nattpassen slut) begav jag mig under stor brådska ut till fyndplatsen. Så bråttom att jag inte hann inmundiga min frukost hemma i lugn och ro.
Nåja, frukost och frukost... lunchtid hade för länge sedan passerats. På plats bestämde jag mig att söka av ett område på 50x200 meter.
Trots att jag hade en sökhund med så lyckades jag inte med mitt uppdrag. Det visade sig inte finnas den minsta lilla lila prick kvar... precis som jag misstänkte, men jag kollade upp naturen. En, gran, tall, al, björk, sälg och asp, en riktig blandskog alltså. Så det blev att fara hem och maila till regeringen och förtälja om mitt något misslyckade uppdrag.

7 kommentarer:

  1. Men, isebell du måste ut och leta igen. Så sku jag göra...Det är spännande med svampar.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag tror att Ametistkantarellsäsongen är över. :/

      Radera
  2. Jag är stolt över att jag känner en som hittat en ametistkantarell.
    Den storyn kan man ta till om man befinner sig i sitationen "dåligt med samtalsämnen".

    SvaraRadera
    Svar
    1. Definitivt roligare än mina diagnoser ;)

      Radera
  3. Ja ha, så var man hemma från en spännande jakt kilometrar, jag hittade 1100 ungf. Vi har jagat genom Luleå, Gällivare, Jockmock och där på fjället sett årets första snö, och vad ser man när man kommer hem, jo att du hittat en sällsynt svamp som jag inte ens visste att den fanns som art ens, och att Du i din tur har jagat som en och med en bandhund för att leta denna unika svamp. Grattis i alla fall till god motion.
    Louise

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tackar för motionsgratulationen. Men, det verkar som om jag får rikta gratulationerna tillbaka. Har ni letat guld?

      Radera
  4. Ok. Det ska vara ett "på" före kilometrar, jag var litet seg i "kolan"när jag kom hem. Det var maken som hade ett "underhållningsuppdrag" i Gällivare så jag passade på att vara med på turne'n under min lediga helg. Många var guldkornen men inga man blir rik på. Jag träffade också Tomten, den riktiga alltså. han kallade sej auktoriserad tomte och har just varit o hälsat på den Åländska kollegan. Enligt honom, en mycket seriös förening eller sammanslutning existerar i norden. Vi fick också vara i Tomtens egen koja i skogen. En riktigt rolig kväll hade vi.

    SvaraRadera