tisdag 18 september 2012

Dipp.

Gnaaaaaa...
Fiäääääh...
Rööööööö...
Fffffffffffffffffffffssss....
Jag känner inte till det ord som kan beskriva min leda så jag försöker hitta på ett själv.
Plötsligt har jag liksom tappat farten...
Jag räknar dagarna i min cykel.
Kan det vara hormonerna?

Jag har nu jobbat fyra nätter, ett ovanligt tungt pass denna gång.
Min föresats till att vara kaloriåterhållsam raserade mitt i passet.
Jag blev för trött för att orka hålla emot suget.
En bit paj i kylskåpet på jobbet med en lapp:
"Ha en bra natt Bella" värmde.
Inte kunde jag vara så otacksam att jag inte åt upp den.
Rubb och stubb.

När jag kom hem från jobbet i morse "kastade" jag mig raklång på soffan, klickade på morgonnyheterna och somnade.
Vaknade till en sådan där såpa där skådisarna är hårdsminkade och och talar hest med varandra.
Somnade igen.
Vaknade till en grönbruntonad film där en liten mager gosse står i kortbyxor och hans knotiga knän skälver när han står vid sin döende mors sängkant.
Dvnnnyyyvnyyy...
Rimmar på tungt som bly och fly.


Man kan lika gärna sätta igång och städa.

4 kommentarer:

  1. Jag vaknade och hörde klockan 18 nyheterna. somnade om...vaknade och hörde glassbilen. tuttudeli tu...yyyhch!

    SvaraRadera
  2. Precis. Skräckkabinettet har två medlemmar i Dalbo just nu. Bj. har halsspina och jag utmattningssyndrom...Eller en släng av sombie tillstånd.

    SvaraRadera
  3. Kanske Frankensteins brud borde komma och badda pannorna? Det där liknar ju ingenting! ;)

    SvaraRadera