måndag 14 november 2011

Och nu hade jag fel igen.

Som ett resultat av vattenläckor och elände, så har prylar som legat i lönndom kommit fram i ljuset. Saker som vi inte behövt på åratal ligger uppfläkta framför våra ögon. Det gäller bara att förstå, inse detta fatta faktum.
Maken sade med myndig stämma:
- Nu tar vi en sopsäck och reder upp.
- Vah, sopsäck? Nä, så farligt kan det väl ändå inte vara, två kassar på sin höjd.
Hmmm... hur fel har man inte?
Jag vet med säkerhet att jag kommer att bli en lyckligare människa efteråt, även om jag kastade en inträdesbiljett som jag skrivit på baksidan:
Sabina 09.03.79. Helge behövde inte äta upp hatten.
Här kommer en tillminnesdragelse och förklaring...
Naturligtvis var det så att jag var för ung för krogen och Helge fixade in mig med den självsäkra försäkran att han skulle äta upp hatten om jag inte kom in tillsammans med honom.
Bort med sånt! Hej och hå!
Varsin napp som jag sparat efter barnens avvänjning.... hej och hå, där med.
Jag kan bara informera om att idag fortsätter rensningen och maken har farit för att skaffa mera Mise-kuponger. Hej och Hå!

3 kommentarer:

  1. Hittar hela tiden nya ställen att rensa och röja...*pust* Tar det aldrig slut??

    SvaraRadera
  2. Men vilken fin hälsning du fick från du vilda ungdom...

    SvaraRadera
  3. Ja, gudarna vet endast vad jag hittar om jag gräver djupare...

    SvaraRadera